Hanna deltar på aktiviteten Vänner för framtiden på Mackens vänner, en satsning som är finansierad av Länsstyrelsen.
Vad gillar du mest med att delta på denna aktivitet?
Vi får nya vänner och Helene är bästa läraren, hon är också som en vän. Hon är professionell och förstår våra problem då hon också kommer från ett annat land.
Formatet är bra med en kombination av olika aktiviteter. Vi går bland annat runt sjön Trummen, lär oss om naturen här, bakar och lär oss svenska. När vi är här glömmer vi våra problem i Ukraina.
Vilka andra aktiviteter skulle du önskar dig?
Aktiviteter som att gå på museum och teater. Min vän Tanja och jag vill få se och ta del av kulturen här.
Du har varit i Sverige sedan april, vad tycker du är bäst med att vara i Sverige?
Det är tyst och vi får bra stöd från svenskar och svenska myndigheter.
Vilka problem upplever ni?
Vi behöver mer stöd för att kunna hitta arbete. I Ukraina jobbar vi, vi vill inte leva på bidrag. Språket och struktur för att hitta arbete är största problemet. Arbetsgivarna kräver intyg från SFI-kurs men det har vi inte rätt att gå på. I stället går jag på andra svenskakurser men de ger inte rätt intyg.
Från den sista oktober får vi inte längre resa gratis med buss. Då blir det svårt att ta sig hit till aktiviteten vid Sankt Sigfrids sjukhus, vi bor längst ut på Teleborg.
Hur ser du på framtiden?
Det beror på hur länge kriget varar, som det är nu kan vi inte åka tillbaka. När jag kom hit i april trodde jag vi skulle stanna några månader, nu ställer jag in mig på att leva här en längre tid. Det gör mig också motiverad att lära mig språket och gå kurser så att jag kan få ett arbete här. I Ukraina jobbade jag som forskare, här skulle jag vilja ha ett arbete på Linnéuniversitetet och har börjat ta kontakt med dem. Många av oss från Ukraina är högutbildade och kan bidra med vår kunskap i Sverige.