I centrala Alvesta, hålls Equmeniakyrkans insats ”Mötesplatsen”, i en ljus och rymlig cafélokal med elva bord och 48 sittplatser, intill själva kyrkan. Här samlas människor varje torsdag för gemenskap, språkträning och aktiviteter.
Insatsen delfinansieras av Länsstyrelsens statsbidrag, TIA (tidiga insatser för asylsökande) och pågår till och med slutet av maj.
När dagens besök från Länsstyrelsen inleds är en kvinnlig volontär på plats och förbereder kaffe, hembakad kaka och saft. Hon berättar att det kanske inte kommer så många denna gång eftersom Eid, slutet på fastan, infaller i dagarna. Samtidigt som hon säger det kliver en ung kille in och slår sig ned vid ett bord. Hennes man, också volontär, är ute och handlar frallor till fikat.
En kvinnlig deltagare dyker upp strax därefter. Hon hälsar glatt, går direkt in i köket och börjar hjälpa till med förberedelserna. Eid firas i morgon, förklarar hon. Hon brukar ofta komma tidigare för att bistå volontärerna och har besökt Mötesplatsen i flera år.
När starttiden närmar sig fylls lokalen lokalen snabbt, om än inte med lika många deltagare som brukar delta när det inte är fasta. Då brukar drygt 20 deltagare och 10 medföljande barn dyka upp. Nu anländer på kort tid fyra volontärer till, fem barn och ytterligare sju deltagande kvinnor. Fikat serveras och stämningen är varm. Samtalen rör sig mellan deltagarnas egna språk, framför allt i början, och övergår sedan mer och mer till svenska.
Sedan i höstas har en tjej varit anställd av Equmeniakyrkan för att möjliggöra aktiviteterna för de vuxna genom att samtidigt ordna aktiviteter för medföljande barn i en annan lokal. Den här dagen är hon sjuk. Barnen ritar och leker. En pojke frågar en av volontärerna om hjälp med att plocka fram ett hockeyspel.
Under den inledande fikastunden berättar flera av kvinnorna att de brukar besöka Mötesplatsen regelbundet. De uppskattar särskilt sången och musiken som ofta ingår. En av dem visar entusiastiskt en filmsnutt från när de nyligen fick lyssna till en man som spelade såg. Många lyfter också värdet av de utflykter som anordnas inom ramen för insatsen. Någon påpekar att det för vissa deltagare kan vara svårt att ta sig till aktiviteter, för att de har begränsad fysisk rörlighet och inte har råd med bussresor. Utöver Mötesplatsens verksamhet deltar en del av dem även vid soppluncher i andra kyrkor i orten samt på språkcaféer i centrum. Aktiviteter som de önskar tillgång till framöver är simning, matlagning, dans och sömnad. Flera framhåller också hur viktigt det är att det finns aktiviteter för barn medan de vuxna deltar i sina.
När aktiviteterna drar igång inleder några av volontärerna med en gemensam sång: ”Jag blir så glad när jag ser dig”.
Deltagarna tittar sedan på en film med två män som spelar dragspel och gitarr och sjunger om kroppen och dess olika kroppsdelar och förmågor. Alla stämmer in i sången och flera skrattar när de viftar på fötter, eller pekar på öron eller näsor. Därefter kommer en representant från det lokala fastighetsbolaget för att prata om trivsel, önskemål och regler i bostadsbolagets fastigheter – ett ämne som väcker många frågor och samtal.
Utöver de återkommande torsdagsaktiviteterna genomförs även ett antal utflykter under året, något som deltagarna uppskattar mycket. Förra året gjordes två utflykter, bland annat till Hjortsbergagården där de paddlade kanot. Ytterligare en vårutflykt planeras, eventuellt till Alebäck.
Mötesplatsen verkar inte bara viktig för deltagarna, utan även för volontärerna. En av dem berättar att han är relativt ny i Alvesta och har lärt känna många nya människor just här.
